söndag 30 september 2012

torsdag 20 september 2012

Lone Ranger


När jag återigen infann mig vid busshållplatsen på väg till skolan imorse så satte jag mig mellan två kvinnor på en bänk. Den ena lite äldre än mig, den andra mycket äldre.
  Denna äldre kvinna frågade var jag kom ifrån, och skakade min hand. Hon frågade varifrån jag kom, och reagerade med ett lyckligt, nästan triumferande utrop när jag sade att jag var från Sverige. Hennes dotters pappa var tydligen svensk.
Här är en sammanfattning av vad som hände sedan:

Tanten: "Sprechen sie deutch?"
Ludvig: "Ja, ein bisschen."
T: "Nein. Raus. Ich verstehe nicht. Achtung!"
L: "Haha, that's... good"
T: "Parle-vouz Francais?"
L: "... Non"
T: " Je mapelle. *andra lösryckta fraser på franska*"
L: "... Ok, you're good at languages <: "
T: "I'll get you on this one.... WAIHOULULUWA KAIWAIAHOU"
L: "Wow. Sounds... Hawaiian?"
T: "Aaaha, hohoho!" *tar mig i hand igen, slår sig på knät av lycka*
L: "... good. that's good. Hawaiian?"
T: " My ex was an indian. Guess what that makes me!"
L: "I don't know. what?"
T: *reser sig upp, för handen till ögonen och stirrar ut i fjärran* "The Lone Ranger!"

Sedan satte hon sig ned igen och öppnade sin väska. Därur tog hon en grå gosedjurs-mus och en vit nallebjörn. När hon visat upp dem ordentligt för mig och lekt lite gosedjursfight lade hon ned dem i väskan igen. Därefter gav hon mig en pillemarisk blick och hyssjade åt mig med pekfingret mot munnen. Hon böjde sig ned mot väskan igen (nu ska vi se vad farbror Frej tar fram, ekade något i mitt huvud) och tog fram... en liten flaska whiskey.
"You should save that for the weekends", sade jag för döva öron.
Sedan kom hennes buss, och våra vägar gick isär.


On other notes: Jag har gått och skaffat lite dekoration till mina tomma och höga väggar och klättrat i träd. Se video och bilder nedan.




Väggpasta

tisdag 18 september 2012

En nästan spontan Londonresa

Den ursprungliga planen var att åka till London på onsdag, men eftersom den svenska ambassaden inte hade några lediga tider mellan idag och i Oktober, så bestämde vi oss för att tidigarelägga våra planer. Planen var för övrigt att fixa en polares pass. Polarens pass passade på att vara lätt att fixa (allt för alliterationens skull!), och därför bestämde vi oss för att åka till Camden och gå på marknad under den resterande delen av dagen. (pic related - står på en bro över till Lock market)



Och ovan ser ni resultatet av 3 timmars vandrande på Camden Lock; det första smycket jag köpt sedan jag var i Venezuela år 2004. (köpte även anteckningsbok och rakgel, men det är inte lika fränt som objektet ovan)

Varför jordglob och kikare? För att jag är en äventyrlig karl.

fredag 14 september 2012

Sjukarns, också

Jag har nu skaffat mig en gitarr. Det är en snäll gammal sak, menad för förstärkare men elektroniken är trasig. £15 kostande den, vilket gjorde mig nöjd. Pantbanker är underskattad slags mekanism, skulle man kunna tro. Om det är så vet jag dock ej.

 Något som inte är underskattat är sjukdom, så som den jag lyckats sörpla i mig. Symtom innefattar:
  Se ut som en knarkare
  Känna sig som en knarkare modell äldre
  Knarka C-vitaminer och febernedsättande.

Här kommer lite bilder, i brist på annat (vänta er mer grafitti så fort jag lokaliserat fler godbitar att publicera.):

Från Pride, uppenbarligen.  Den lilla gruppen med specialutformade ballonger sågs gunga fram och tillbaka bakom folkmassorna under hela paraden.

HOW TO: fönsterisolation

FÖRE:
 EFTER:
... WIN!


 Sjukmat. Kände mig hemma när jag stod där och stekte pannkakor med udda och buckliga stekpannor, med min trogna decilitermåttsuppsättning liggandes på bänken bredvid som en hund som väntar på husse.


Och här ligger båtar som man INTE KAN HYRA och skrattar åt mig.

måndag 10 september 2012

Biker's Day

Att vakna av ett konstant brölande av motorcyklar på ett hostel bredvid en av de mer traffikerade lederna i Brighton är inte mitt favoritsätt att vakna.
  Det är tydligen Biker's Day, då 40000 (FÖRTITUSEN) motorcyklar invaderar strandområdet och är allmänt bröliga, manliga och illaluktande. Detta märkte särskilt jag och en kompis av när gick till Saltdean (en liten by åt väst) för att hämta en bortsprungen väska (uppenbarligen så blev australiensaren av med sin väska samma natt som jag skrev mitt engelska inlägg). Notera att detta är cirka en timmas promenad. Vi kan nu stolt säga att vi promenerat till STRANDENS ÄNDE och lite till, vilket säger mycket för de som sett den massiva stranden.

Vi gick även över en kulle (med kulle i England menas en stor jäkla sak som är ungefär som vad ett veck i täcket är för ett kvalster) längs en stig och överraskade två lekande rävar. Jag hann få upp kameran innan de sprang iväg, men det blev inte så mycket räv på filmen. Oh well, laddar upp den ändå, bara för att pic or it didn't happen.
Pro tip: Titta i helskärm eller storbild.


Väskan blev för övrigt ej återfunnen, så vi åkte buss hem till hostelet igen. det verkar dock som om vi får återuppleva äventyret imorgon igen!

söndag 9 september 2012

Grafitti-safari

(innan jag börjar så tänkte jag säga att jag inte tänker ändra röran som jag postade i morse. Rätt kul att jag tyckte att "Thing is, for a while, the guy slept on the grass, and the guy sat on a bench some  metres away, so when I went from the grass, the bag was there, and when I got back, someone had stolen it." lät bra när jag skrev det.)
Banksy finns det tydligen gott om här. Än så länge har jag bara sett dessa bedårande gentlemän, men jag hoppas få se lite humanoida råttor under min vistelse.

Casette Lord (lokal konstnär) ser man verkligen överallt, på nästan samtliga sådana elskåp som ovan och nedan. Det finns en finare, men jag kunde inte hitta den  ikväll.



Denna lilla krabat dök upp lite varstans, både här...

... Och bredvid den underbara flickan (som definitivt den mest välgjorda grafittin jag sett hittills) här.


Och slutligen den här lilla krabaten igen.

Önskar jag vore en cool och fräck och ball grafittimålare.

Over & out

lördag 8 september 2012

Plotsligt

I might as well write this one in English, since there are no swedish letters on this keyboard.
And to set things straight, I'm quite intoxicated at the moment.
 So, there I was, all of a sudden, with my two friends (both swedish) lying on the grass of some Brighton park I've never cared to remember the name of, standing over them like a warden.
"They be okay?" one gentleman/lady asks, one after another, whereas I'm automatically
responding "Ye-ye-ye, they'll be all right. Just gotta sober up, y'know. Cheers."

The evening started with us three swedes and an australaian gairl, who we'd had a beer with per random two nights ago, going to a pub named the Mezmerist. We met up with pretty much all of the other English students from Sweden and drank Pimms (an apparently typically English, quite strong and equally discusting cocktail) at this bar.
  Next chapter of this story take splace on the beach of Brighton. It's me, two of my roomies, one other swede in the B-course and the Australian chick, skinnydipping after having shared a bottle of the cheapest rum availible. So after having dressed we stagger of to the kiosk where we bought the rum and buy Glen's (what else?) vodka.
  Then the Australian and the B-course guy wander off together, and my room-mate of the male gender starts losing track of his pants. He doesn't really care if they're at his ankles of halfway up his torso.
  That's when I realize this will only get worse.
 So there I was, all of a sudden, standing over my wasted swedish friends (one of whom persists in talking in an unintelligible accent of Gentleman's Swenglish.), them laying down on the grass looking dead, and me trying to ward off any sort of help from sober and drunk people alike.
  I'm quite unexperienced in these kinds of situations, but I knew they were cold and shaking, but refused to move, so I called the emergency number, 999, where I talked to two persons who answered and talked to me simultaneously, causing me to panic and hang up immediately.

But I managed to get them to the hostel, somehow, for the cost of a stolen bag.
Thing is, for a while, the guy slept on the grass, and the guy sat on a bench some  metres away, so when I went from the grass, the bag was there, and when I got back, someone had stolen it.
But I guess we (I) were pretty lucky, concidering the circumstances.
Most people passing around us just assumed we were on the heaviest drugs there are.

I'm just glad that the hostel is open 24/7, and that we've been nice to the staff. Otherwise they might've not let us in, heh.

And now it's 05:14.

Over & out.

tisdag 4 september 2012

Skolstart

Jag har aldrig haft några stora utgifter i mitt korta liv. Därför blir jag lite nervös när jag sitter med datorn och skriver in beloppet £1099 i betalningsfältet på internetbanken. Jag måste dubbelkolla informationen jag fått av min hyresvärd, även om det står ganska tydligt vad som gäller.
Nervös som röv.

Stället jag bestämt mig för att slå mig ned på är ett litet hotell (som slutar vara ett hotell för att bli studentboende under vinterhalvåret) med havsutsikt. Mitt rum är ganska litet, men med egen balkong och kyl/frys. På hotellet bor ~10 andra svenskar under terminen.

Sommaren biter sig fast med hörntänderna i den Engelska kusten. Beslutet att inte packa shorts börjar jag ångra, men å andra sidan så är ju shorts inte så fashionabelt, så att säga. Se videon:

Igår var första dagen i skolan. Universitetsområdet är ganska så rejält, många byggnader är öppna för studenter 24/7 eller nära på, och bussen kostar £2. Så skatta er lyckliga, göteborgare.

Idag käkade vi engelsk frukost med klassen och gick en liten rundtur genom staden, vilken slutade vid vattnet med bad.

</care>

söndag 2 september 2012

Second night in Brighton (Pride-festivalen)


Så var pride-festivalen över, och hela staden är på dåligt humör. Regnet här faller stadigt men tunnt som dimma.
  Dagen började med att jag träffade två feminina unga män utanför ett snabbköp som berömde mig för mina byxor ("They´re quite rippy!") och sade att jag hade vackra ögon.
sedan kom själva pride-paraden, bestående av diverse lättklädda män och kvinnor. Efter en snabb youtube-sökning hittade jag videon av första delen av paraden.
Sedan var detdags att dra sig till festivalområdet, men det fanns inte så mycket att göra där, i och med att jag inte hade någon att vara med, så den biten var snart avklarad.
 Själv trodde jag igår när det började kvällas att jag skulle spendera resten av dagen på rummet, men en singaporisk kille och en chilensk tjej vid namn Vince och Francesca (heterofober, som de skämtsamt kallade sig lite senare på kvällen) bjöd med mig ut. Nere vid vvattnet var det full gatufest, så det tog ett tag för oss att dansa oss ned till stranden. Väl där blev det impulsbad, heh, och sedan dans på en strandnära klubb. Tror nästan att homosexuella är gjorda av ett annat material än mig - jag var helt slut och genomsvettig, men de körde på som om det inte fanns någon morgondag.

För övrigt har jag fortfarande inga hörlurar, vilket suger.

lördag 1 september 2012

First night in Brighton

Jag sitter i entrén på Journeys hostel och njuter av att äntligen kunna använda de skumma eluttagen, och därmed även kunna använda datorn. Att musiken är på discovolym är bara en liten nackdel - värre är det när man sitter och äter en allt annat än lugn frukost med den jävla musiken ständigt rytande från lobbyn.
Nåja, sovrummet är åtminstone ljudisolerat. Fast min sänglampa funkar inte, vilket suger.

En kille som jag skall plugga tillsammans med sover i sängen tvärsöver mittgången i vårt rum (bokstavligen tvärs över - jag sover i botten till höger, han sover i toppen till vänster), och även två nyutbildade lärarinnor (en i franska och en i Geografi, den ena från Birmingham och den andra från.... Hm. Någonstans i södra england), bland andra. De är här för pride-festivalen, precis som de flesta som bor i hostelet just nu, och hade två extra biljetter som jag och min nyfunna vän har fått köpa för nedsatt pris. det är ju jäkla vältajmat att man inte kan säga nej till ett sådant erbjudande.

För övrigt verkar jag vara yngst i sällskapet - de jag träffat hittills är födda -89, -90 och -91. Och alla verkar ha varit och rest och äventyrat som en annan Indian-Jöns sedan de slutade gymnasiet. Folk har varit i Bulgarien, skottland, södra asien (ospecifierat - anta att det är HELA södra asien.), hela den nordamerikanska kontinenten och vem vet var annars.
Så när de sitter där och pratar om städer de alla varit i så kommer ju försöket att få med mig i samtalet:
"Men vart har du varit då, Ludvig?"
"Tja, jag var ju i Tyskland en vecka med skolan förra året! Det ni!"
Är ju så fruktansvärt skrytsam.

 Just nu oroar jag mig över mitt kvarglömda visa-kort - om jag inte kan ta ut pengar med maestro-kortet så är jag lite mer körd än jag var innan (för man är ständigt körd, mer eller mindre!).
Hörlurarna skulle jag ju självklart passa på att glömma kvar hemma också. Suck.
 dessutom har jag ingen aning om när första studiemedlet kommer. Men jag kan ju trösta mig med att jag ländå inte har tillgång till det om jag inte kan ta ut pengar. Woho!

Hört på planet på väg hit:
"Min farsa jobbar i en hemlig stad. Ingen vet vad den heter, så den är hemlig. den ligger hälften under jorden och hälften ovan jorden."
-- okänd 25-30-årig kille.

Over and out!