torsdag 3 oktober 2013

Förkylningen

Varje höst kommer en förkylning som påminner mig om att jag inte är odödlig. Eller i alla fall att friskhet inte är något att räkna med, alltid.
  Det händer ofta då det är kallt på morgonen och varmt på dagen, då man tar på sig jacka och mössa, cyklar som en dåre, svettas som om Poseidon flyttat in i ens hud. Sedan värmer solen under föreläsningen, så när man kommer ut i solskenet så har man en jacka att släpa på resten av dagen.
 Jag tycker att årstiderna borde hoppa över förspelet, gå rakt på frusna nästippar och benbrytande tunga vinterjackor.
 Så även nu. Igår blev jag plötsligt övertalad att gå på konsert (bandet hette EF), och musiken fick mig på ett riktigt promenerarhumör. Väskan hade jag lämnat hemma (med följden att jag ständigt kollade mig omkring efter den, innan jag kom ihåg att jag lämnat den hemma) och både jacka och skjorta skyddade mot kvällens temperaturer. Jag tänkte att eftersom jag inte hade några större problem med att promenera från Devil's Dyke till Miami Hotel, så borde ju den ynka sträckan Göteborg-Björkö inte vara så skrämmande.
 Hursomhelst så hann jag bara till Vågmästareplatsen innan jag gav upp, mest på grund av att jag inte ville missa 01:10-färjan. Nästa skulle gå 02:10, och även jag har en gräns för hur sent jag kan gå och lägga mig, utan att tappa någon prestationsförmåga under dagar med tidiga morgnar. Som idag.
 Men idag har min hals snört ihop sig, och mitt svalj drömmer om att bli ett rivjärn.

Idag var första föreläsningen i den naturgeografiska delkursen. Äntligen.

Over & out.