söndag 6 april 2014

Ta ut svängarna

Idag ägnade jag mig åt att bete mig som en sån där som man helst inte skulle vilja dela lägenhet med, men eftersom det finns värre typer så tar man risken att flytta in med en sån ändå, och man känner snart hur människan sakta, sakta gnager på ens tålamod så som man kan gnaga på en kexchoklad.

Det började imorse, då jag vaknade klockan sex, tänkte att det var 3-4 timmar kvar tills jag skulle få frukost på sängen, och det är klart att det är svårt att somna om då.

 Jag hörde barnastoj, vilket är en av de sakerna man inte vill höra på en lördag klockan, jag kollade på min väckarklocka, 08:10.

 När presenterna lämnades över (en seglarjacka och ett espressofilter till kaffemaskinen) av en liten kusin (hans syster, den ännu mindre kusinen, är lite rädd för mig, så hon stannade i allrummet) och mina föräldrar, rev jag av pappret istället för att leta efter tejpbitarna, tålmodigt skala av dem och veckla ut innehållet.

Senare på kvällen, efter att ha fikat en ur många aspekter lyckad fika (brödet på mackan jag köpte var färskt, till exempel), svarade jag ja när mor min frågade om hon kunde göra lite mat åt mig, trots att jag kunde gjort den själv och låtit henne titta på TV.

Och sen... Sen.
 Sen tog jag hela kexchokladen, trots att jag var säker på att någon annan skulle komma och kolla i skafferiet på jakt efter den där kexchokladen som vi hade. Att jag inte skäms.

Det är sånt man får göra när man fyller år. Det är sånt jag låter mig göra när jag fyller år.

Over & out.