tisdag 10 juni 2014

Hur humöret fluktuerar

En tanke slår mig från sittande till stående ställning, drar i mina hårsäckar tills jag står på tå med två lungor fyllda av luft, jag har till slut fattat vad allt går ut på. Den gyllene tanken som man alltid väntat på har slagit sig ned i min hjärna och lagt gök-ägg, som kläcks och vars innanmäten knuffar ut allt det gamla från boet.
 Jag förstår att allt handlar om att hitta sina gränser, identifiera, lokalisera, och sedan ta ett stort jävla löparsteg och landa långt bortanför, som galenskaparna i de Högvertikala Hoppmästerskapen, idrottsgren "hoppa bort".
 Så jag tar det närmaste instrumentet jag har till hands, spelar, dansar och marscherar genom huset om jag är ensam hemma.
 Jag hamnar i köket, konstigt nog vid skafferiet där det som av en slump ligger en mjölkchokladkaka och väntar. Kaffemaskinen slås på, kaffe passar ju perfekt till choklad.
Tio minuter senare ligger instrumentet i sitt etui, och jag i mitt.