måndag 22 september 2014

Planer och promenader

Fick minnen igår när jag av ren lesshet gav mig ut på en lite för sen kvällspromenad. Två och en halv timmar tog den, komplett med en svällande känsla av att faktiskt röra sig frammåt i mörka, okända trakter. Man tror man känner Göteborg, sedan hittar och går man genom tegelvillakvarter med höga murar och videoövervakade tomter, stålportar och rader av parkerade stadsjeepar, Volvo efter Volvo efter Volvo.
Allt utom fordonen var påminnande om en annan stad vars gator jag målat med fotavtryck av tristess, hemlängtan eller bara för att komma ifrån ett unket hus med unket umgänge.

Vi skall slutligen bli de bergsbesegrare som vi ville bli i vintras. Fast med den färdmetoden vi väljer nu känns det mer som bergsbesökare än faktiska besegrare. För att besegra ett berg måste man lida, kämpa och tälta.
Lida, kämpa, tälta. Kom ihåg det.
I oktober är det preliminärt bestämt att vi skall åka bil till Galdhöpiggen, gå till topps, gå till botts, och sedan till bils.
Två helveteslånga bilfärder med en liten bergspromenad emellan, alltså. Men vad gör man inte för att desperat leva upp till åtminstone lite av hypen som byggdes upp i vintras?

Over & out