söndag 28 juni 2015

Hur man gör sig av med ett intresse

Nu har jag kommit ned från seriekicken igen. När jag är mitt i en TV-serie som jag bryr mig om så sorteras livet till hyllan som inte riktigt är i ögonnivå, utan vid bröstet, så att man inte riktigt kan böja sig ned bekvämt, utan måste stå med en konstig halvvinkel i antingen nacke, rygg eller knän. Där lägger jag sömn, mat och komma-i-tid-känslan (som jag alltid varit en nybörjare på). Jag måste få det ur systemet, så att allt kan få komma tillbaka på sina rätta hyllor igen. Prioritetshyllor.
  Under geografikursen hamnade betyg på bröstnivåhyllan när jag gick med i Netflix, gratismånaden. Orange is the New Black slukade eftermiddagar, kvällar och nätter. Det var lite jobbigt, men oj, vilken upplevelse det är att vara mitt i en TV-serie man bryr om.

Nu var det lite annorlunda, inga betyg som halkade ned en hyllplats, och nu visste jag hur det går till. Jag visste att jag var fast i spindelväven, och att det bara var att köra HÅRT, hårt, hårt så att man kan komma ur det så fort som möjligt. Jag såg precis klart sista avsnittet av tredje säsongen efter att ha avverkat två säsonger på två veckor. det var det fjärde avsnittet i rad idag efter ett kökspass på jobbet. (Jag är obekväm med kökspass. Det finns en stress i min mage när jag måste jobba ensam under tidspress.)

 Så nu kan jag släppa det. Det är dags att arrangera möten innan semestern börjar på måndag, då färjan går mot Kiel. Dags att träffa folk igen, äta regelbundna måltider, få ihop sovtimmarnas Rekommenderade Dagliga (/Nattliga) Intag. Shoppa lite -- cykelpump, vattensäck, cykelspandex, nederländernakarta.
Riva ned nervositeten över alla de 1300 kilometrarna som ligger mellan Göteborg, Amsterdam och Göteborg. fast om man skall vara realistisk så kommer åtminstone några av dem spenderas på ett tåg. Om jag känner min resekamrat rätt (om han läser detta, så får han ta det som en utmaning).