måndag 12 oktober 2015

Havets hemska gammelfarfar

Jo, förstår du, jag tänkte sluta bry mig. Jag satt precis här och tänkte; "Ludvig, nu sitter du här och tänker igen. Du tänker för mycket, din gamle skojare där. Du borde sluta tänka så mycket. För att komma från noll till ett så behöver man inte gå igenom alla decimaler som ligger däremellan. Vesste (detta är en gammal feskare som talar), vesste du ente att antalet decimaler mellan ett o nöll e oändligt? De tänker man inte så ofta på, speciellt inte när man bara feskar hele dan å hele natta. Men tänk på det döh! Eller jag menar, tänk inte så mycket på det. Du ska ju sluta tänka så mycket, hette de, ja. Kanske inte tjöta så möcke heller för den delen. Mindre tjöt å mindre tänkande.  Eller helt enkelt annat sorts tänkande! Man kan ju tänka på olika saker. Jag menar, man kan tänka på makrill, törsk, síll (sííííííll), a nästan va som helst om man bara vill. De finns så otroli möcke å tänka på ska du veta, tellexempel tumlare, de e ente allti man tänker på dem! Eller ... BRUGDEN. Havets äckliga, hemska gammelfarfar.. Brugden är riktigt gammal redan vid födseln, och börjar leta efter små människobarn att sluka hela från dag ett. Brugden är bitter för att den alltid varit gammal, Brugden är ond på allt annat levande. Bara se ned i dess svarta, slukande gap, och försök säga att det inte finns en hunger däri för allt som är lyckligt, allt som känner sig levande...