torsdag 25 augusti 2016

Pluggkänslor

Näst sista dagen på jobbet sitter jag och försöker verka upptagen, så att ingen upptäcker att jag suttit och läst reddit för 115 kr/h kanske sjuttio procent av min arbetstid idag (och igår).
För detta syftet passar ett blogginlägg ytterst bra, då det låter som om jag skriver ett väldigt långt, viktigt och upprört mail istället för att bara sitta här.
  Tidigare har jag frågat mina kollegor om de vill skyffla över lite jobb på mig, men nu när det bara är en och en halv dag kvar, och jag märkt vilken snurrig organisation det är, så är jag rätt nöjd över att få betalt för att verka upptagen. Jag hörde om en fem timmar lång konferens som våran avdelning var på, på en lördag (övertidsbetalt inklusive frukost och lunch), där det mest substantiella de kom fram till var att börja släcka lampan när de går för dagen.

Jag hann aldrig avsluta min kurs i Java eftersom mina jobb krävt en del tid, och nu börjar snart skolan (eller "UNIVERSITETET ;)" som min lärare skrev när jag kallade det för "skolan" i ett mail häromdagen). Så det blir inget betyg på programmeringen tills vidare. Däremot är det något jag tänker komma tillbaka till, alternativt ägna mig åt vid stunder av lågtrafik i studiefilen.

Som det finns vårkänslor så finns det även pluggkänslor. En sommar av hjärndött arbetande med copy-paste och norska telefonsamtal så kommer det att bli wunderbar att få träffa klassen och få gratis pengar från CSN.

(trigger warning: höst)

 Och ja, pluggkänslor. Inte höstkänslor. Höstkänslor är något som endast människor med rentav felaktiga och perverserade nervbindningar i hjärnan upplever.

 Hösten har med sig död, förruttnelse, ett djupt andetag av den sista sommarluften som man vill ha kvar i lungorna för att inte låta hösten komma in i kroppen på en.

Nästa vecka börjar september. Winter is coming. det hade varit häftigt att få en stor, vit korp som kom med brev när hösten officiellt började. Det hade gjort den mörka halvan av året lite mer genomlidbart.

Jag skulle nästan kunna tänka mig att betala för det. Såatteh, om nån har en stor, vit korp och tänkte starta eget så är detta mitt tips till Dig.

Over & out.

fredag 12 augusti 2016

Fioler är rovdjur som har en exceptionell förmåga att lukta sig till osäkerhet.

Det är en dryg vecka sedan vi gick till posten och hämtade en stooooor kartong innehållande två fioler, en till oss var. Det som egentligen skulle bli ett kort möte med en snabb sorti mot föräldrahemmet och västerhavsveckan på Björkö blev en timmeslång visit med frenetiskt gnidande med harts mot stråkar och till slut toner som kändes som om skruvmejslar försökte forsera trumhinnorna.
Jag brukar spela i badrummet, som är det enda rummet som inte ligger vägg-i-vägg med någon granne. Priset är att det ekar bra därinne, och plågan av missade noter blir dubbel.
Man måste vara stensäker med fingrarna när man letar rätt på fiolhalsen. Även när man spelar fel så måste man sätta ned fingret ordentligt, som om det var exakt så man tänkte att det skulle låta. Om man istället försiktigt trevar sig fram och liksom ber fiolen att snälla spela rätt, så svarar den med att göra det än värre. Efter den första osäkra trevningen så tappar man fart, börjar vela med både stråke och hals, och sen är det kört. Sen har man fastnat i dess käftar, rovdjuret man håller i sin hand.

 När jag fått min stolthet tillräckligt skamfilad av det förskräckliga oljudet jag inte lyckats undvika att producera så lägger jag ned för dagen.