dagens titel förlorades i en storm.

Jag har gått och blivit medlem på ett gym precis vid stranden med syftet att kunna cykla långt och länge i sommar. De har även bastu där, vilket är ett enormt plus eftersom den enda bastun som verkar finnas i Brighton annars visade sig vara en sexbastu för homosexuella.
Jepp.
Igår glömde jag mitt paraply där, så när jag hämtade det idag så passade jag på att ta en omväg hem.

De senaste dagarna har varit grått regnkaos och vind, vilket lett till att halva England är översvämmat. Idag var det endast vindigt, så under min omväg hem så gick jag ut på en vågbrytare för att lyssna på när vågorna slipade stenarna på stranden. det var rätt mysigt, men så gjorde jag misstaget att gå längst ut på sagda vågbrytare. Det första som hände var ett en monstervåg slog emot stenväggen och kastades upp i luften. Låt oss bara säga att jag gick därifrån blötare än när jag kom dit.

Tills nästa gång, lycka till med allt, läsare.

Over & out.

Devil's Dyke

Devil's Dyke är en dal-aktig sak som formades under den senaste istiden. Jag var där i söndags, och blev helt nedra tagen av hur stort allting var. Två timmar tog promenaden hem, komplett med geocaching.

Det finns många versioner om hur dalen blev till enligt lokala sägner. En av dem säger att Djävulen  försökte bygga en kanal till havet för att dränka det kyrkrika området Sussex Weald. Innan han var klar med sitt arbete så väcktes en kvinna av oljudet som han förde, och tände en lykta. Djävulen trodde att morgonen var på väg, så han flydde innan kanalen var klar.
En annan säger att han mitt i sitt arbete slog tån i ett stort stenblock, som han sedan i sin vrede sparkade iväg, för att sedan ge upp med grävandet.

Definitivt det nya favoritnaturområdet.
Over and out.

Middagsbekymmer

Idag har jag nått en milstolpe i mitt ensamboende;
Idag står jag villrådig inför valet av middagsmat.

Det kanske är så att min mors besök avbröt en rytm som jag lyckats lägga mig till, en rytm, ett flöde, en dans. Men nu när timmen börjar gå mot rollspelsdags och köpcentret kallar mig så har jag svårt för att bestämma mig.
  De senaste dagarna har jag ätit den kycklinggryta som modern lagade när hon var här, och under besöket så åt vi på restaurang. Så det kanske bara är så att min kulinariska kreativitet är lite rostig.
Jag får väl hoppas att knuten löser sig själv när jag väl är framme.

Over and out.

Guy Fawkes.

I förrgår var det Guy Fawkes day. Själv trodde jag att vi bara skulle se på när en stor trästaty brann upp, men det visade sig att det var mycket mer än så. Det började med en lång parad bestående av utklädda människor, en säckpiporkester, två blåsorkestrar och två ensembler med marchtrummor. Samtliga deltagare, som inte hade instrument att bära, bar på facklor. Och då tåget var minst hundra meter långt så var facklorna i sig väldigt häftiga. Nedan är en bild som kanske illustrerar hur många fackelbärare det var. Bilden är från när paraden hade gått förbi oss. Svårt att få bra kvalité på bilden med mörker och folkmassor i rörelse.

Sedan bar det av till en park där gräset tidigare på dagen hade varit grönt, men som nu var förvandlat till lera. Inte sådan lera som man sjunker ned i, utan sådan som är våt och halkig. Vi stod där och väntade, mitt sällskap och jag, i mer än en timma. Till slut vek de andra sig för vinterkylan, som bestämt sig för att slå ned på oss just den kvällen, och lämnade mig ensam. Men min väntan belönades med en värmande, massiv fyr och fantastiska fyrverkerier. Jag försökte filma fyrverkerierna, men efter att jag hållit kameran över huvudet i tio minuter så upptäckte jag att batterierna hade tagit slut för länge sedan. Gött.
  Vid det laget hade min kulturtörst släckts, och jag bestämde mig för att gå innan de tände eld på den stora Guy Fawkes-statyn. Kön till bussen var underbart lång.
Här följer ett foto och en film. Filmen är ganska lång och innehåller nästan hela paraden, lite fyr och lite 'verkerier, samt en snabb dokumentation av bussköns längd. Enjoy.

Remember, remember.. (writing on an English keyboard, hence the use of English instead of Swedish)

Bonfire night is coming up, and the biggest celebrations in England for this particular event are held in Lewes, a small town just outside of B'ton. They say that we would do best in trying to get there before five o'clock, even though the actual bonfires are lit around seven. Looking forward to the crowds of people... *shudder*
  For those of you who haven't seen V for Vendetta or heard about Guy Fawkes day, it's all about the making and incinerating of a representation of Guy Fawkes, who tried to blow up the Parliament Building a couple of hundred years ago. But it's more common now a days to make this doomed doll a representation of a person of modern society. For example, David Cameron.
 Remember, remember, the Fifth of November, when we burnt the Prime Minister on the bonfire.
 These British kinds of people seem to be of a rather savage nature, yes?

Over and out.

Här sitter jag i universitetsbiblioteket med en cider i systemet utan någon som helst lust att skriva en sammanfattning av en artikel om medfödd våldsamhet.

För fem timmar sedan kom jag hit efter en riktigt trög morgon (jag missade grammatiklektionen klockan tio) och satte mig ned för att studera PÅ RIKTIGT. Jag fortsatte med att spela datorspel i en dryg timma, sedan började jag med den nedra sammanfattningen, vilken inte blev klar innan jag träffade på min tyska kompanjon Anuscheh och vi bestämde oss för att gå till campuskrogen så att jag kunde få lite middag i magen.
  Det var där som cidern kom och ställde till det för mig.
  Ni förstår, här finns Rekorderlig-sorter som inte finns i Sverige.
  Här finns Äpple och Svarta vinbär.

Jag kommer alltid (jag säger "alltid" med förbehållning för ändringar) innerst inne att tycka att öl lämnar en smak av diskmedel längst in på tungan. Därför är det ganska härligt att man här kan beställa en cider på krogen utan att känna sig omanlig.
  Eller förresten, det kan nog vara jag som inte riktigt fattat normerna här i landet. Kanske tar alla för givet att jag "spelar för bortalaget". Men lyckligt ovetande är jag iallafall, och det är väl det som räknas, antar jag.

Tillbaka till pluggandet.
Over and out.